Morgonpigg kille - trött mamma

Ja,visst är det härligt med morgonpigga barn....  men jag saknar den tiden när lillebror kunde sova till kl 8-8.30 men det är bara att inse att den tiden är över. Det jobbiga är att våra småkillar aldrig är i fas med varandra. Nu vaknar Ville alltid först och Albin ligger gärna och drar sig, medans det var tvärtom när Ville var liten bebis.

Imorse började Ville ropa vid kl.6.20 och återigen tänkte jag att om jag ignorerar kanske han lägger sig ner och vilar lite. Men såklart funkar det inte, så jag hämtar honom och tänker att han kanske kan ligga lite i sängen och gosa en stund (så mamma får slummra en liten stund till)... men nä, såklart det inte funkar. Vilmer är ju en liten kille med stark vilja och blir vansinnig när saker inte sker på hans sätt. Så nu är vi uppe efter samma procedur som vanligt. Vilmer blir galen över att vällingen måste värmas i micron och står och skriker och stampar... och då handlar det om c:a 30 sekunder. Ja, tålamod är inte hans starka sida, sen springer han in i vardagsrummet och sätter på tv:n och säger: - ompa, ompa. Vilket betyder att han vill se bolibompa. Han har blivit riktigt frälst i bolibompa senaste tiden. Så han blir väl en riktig tv-groda precis som sin pappa och storebror. Men även om jag önskar att jag fått sova en stund till är det rätt så mysigt att sitta i soffan med våran lill-kille och bara njuta av att han sitter still och försöka stjäla en puss eller två från hans gosiga kinder.