Klantfia är bara förnamnet

Jag är klumpig, klantig och disträ! Jag vet inte vad som händer med mig men jag är så otroligt klantig. Härom morgonen glömde jag mobilen, kom ihåg det precis innan vi skulle kliva in i hissen så det var lätt åtgärdat. Sen hinner vi gå halvvägs till dagis innan jag kommer på att Villes kanin inte är med, så det var bara att vända. Inte en chans att han skulle gå med på att sova utan honom. När jag sedan har lämnat killarna och sitter på bussen inser jag att mina vantar ligger kvar på dagis. Så här är det ungefär varje morgon, alltid har jag glömt nåt, mobilen, matlådan eller någons vantar!
Igår var jag på stan med klasskompis och kikade lite på kläder och varenda plagg jag tog i ramlade ner på golvet. Och vi pratar inte om ett eller två plagg, det var säkert över 10 plagg. Lika fummlig är jag när jag lagar mat, alltid spiller jag ut nånting. Nu ikväll var det havremjölk över hela diskbänken!
Idag hände ändå det värsta, jag skulle fylla en tvättmaskin och sätta igång den, tar ett steg bakåt och trampar då i nånting mjukt!! Jag har lyckats trampa i en gamal bajsblöja som jag glömt att slänga! Sååå äckligt!!
Och så himla klantigt!
Jag börjar allvarligt tro att det är nånting fel på mig. Nog för jag kan vara rätt så förvirrad och disträ men nu börjar det bara bli lite för mycket. Och grejen är att jag inte ens känner mig stressad!
Börjar jag bli knäppare än vanligt?